Kulturstigen

Rydebäck bjuder på flera sätt att ta till sig Rydebäcks historia.
Ett är att kombinera nytta med nöje och ta en 5-kilometers promenad längs kulturstigen som snart kommer att upprustas.
På sikt finns förslag att utöka informationen och stigens längd. Riktningspilar på stolpar visar vägen i båda riktningar och tavlor längs stigen ger information på plats.
Längre in på sajten finns informationen med bilder och även utökad information för alla som vill veta mera.
Rydebäcks Byalag ansvarar for kontakt med kommunen som håller stigen i ordning.

Slingans uppkomst

Under åren 2003/2004 pågick ett närområdesutvecklingsprojekt (NU-projektet). Idén till kultur- och naturslingan kom från en enkätundersökning som genomfördes av NU-projektet där Lena Cervin, Marie-Louise Wiklund, Magnus Jönsson och Madeleine Lindqvist ansvarade för Rydebäcks projektgrupp. Svaren visade att det är närheten till havet och naturen som bidrar till den höga trivseln i Rydebäck. För att locka till ytterligare natur- och kulturupplevelser beslutade NU-projektgruppen att utforma en kultur- och naturslinga tillsammans med boende i Rydebäck.

Kunniga adjungerades

Slingan byggde på olika delar. Två personer adjungerades till gruppen: Jenny Aspenberg, historiskt intresserad och boende i Rydebäck som med hjälp av Rydebäcksbor tog fram information om Rydebäcks historia, från forntid till nutid. Adam Katzeff, bebyggelseantikvarie, valde att lyfta fram det tidstypiska för husen byggda på 60-, 70-, 80- och 90-talet. Även kyrkans, stationens och Rydebäcksgårdens arkitektur lyftes fram.

Plansch om Rydebäcks gård

Plansch om Rydebäck - från forntid till nutid

Plansch om Rydebäcks villaområde

En informativ folder togs fram och fanns att få vid Rydebäcks bibliotek. Foldern har sedan länge tagit slut men man kan se en stiliserad skiss på stigen som Tage Eriksson har gjort och som kan nås genom följande länk. www.utsiktenirydebäck.se , Riktningspilar på stolpar gör att man lätt kan följa stigen. Tyvärr finns inte den nya sträckningen genom Rydebäcks centrum mellan stationen och Rydebäckskolan markerad idag men vid upprustning av stigen kommer nya riktningspilar att sättas upp. (Det har föreslagits att slingans sträckning mellan stationen och centrum följer Stationsgatan.)

Byalaget ansvarar för granskningen och kontakt med kommunen

Rydebäcks Byalag ansvarar nu för kontakt med Helsingborg stad som förvaltar slingan, som kommer snart att upprustas av markansvariga inom Stadsbygnadsförvaltningen.

Förslag på ny information

Redan vid stigens uppkomst förberedes texter till ytterligare skyltar vid Fortuna och Rya tegelugn vid Rya Golfklubb. Dessa skulle innebära en utökning av stigens längd och kom aldrig på plats. Några nya texter har nu föreslagits av Rydebäcks Museiförening för att lyfta fram ytterligare intressanta delar av stigen. Dessa kan ses nedan.

Museiföreningen har sammanställt en serie bilder som åskådliggör en promenad längs slingan med extra inslag som lyfter fram dåtid och nutid, hus och vyer. De finns som pdf-filer att ladda ner.

Karta som visar kultursigen - med de föreslagna tilläggen

1a. Grisahuset/Vagnslidren - numera Restaurang Tegel och Galleri Tegelbruket

Det gamla "Grisahuset/vagnslidret" byggdes någon gång mellan 1862 och 1886. När gården skaffade en bil flyttades grisarna till östra delen av södra längan och huset blev vagnslidret och garage innan gården såldes till byggkonsortiet Handelsbolaget Rydebäcks Gård. Så småningom blev det förråd och en del användes av några entusiaster för förvaring och upprustning av båtar. År 2003 påbörjade gårdsägaren Stefan Hjertmer ombyggnaden av vagnslidret med hjälp av medlemmar i Rydebäcks Byalag. Resultatet blev till samlingslokaler där ett galleri och museum etablerades samt Restaurang Tegel. Flera stora längor fanns tidigare, en i vinkel till detta hus, längs Ytterövägen och ett annat i vinkel längs Heabäcken. Dessa revs 1966. Rydebäcks Gård är q-märkt och de vackra längorna intill är k-märkta.


Restuarang Tegel idag

4a. Fortuna

Sockerbrukspiren som ligger strax norr om den södra delen av byn finns delvis kvar idag. Den handkolorerad fotografi är från 1918

Sockerbrukspiren som ligger strax norr om den södra delen av byn finns delvis kvar idag. Den handkolorerad fotografi är från 1918

Fortuna strandläge är två byar med gemensamt ortnamn. Namnet Fortuna angavs 1849 av Gustav J Coyet, en adlig person med markintressen i båda byar. Namnet är en förvridning av det danska “för tunan” (framför landborgen). Det även, som bekant, betyder ”Lycka”.

Stranden på norra Fortuna började exploateras omkr. år 1845 med arbetarbostäder till Rydebäcks Gård. Tegelbruket på gården var då inne i en expansiv period. Vid sidan om tegelhanteringen bedrevs fiske med båtar som drogs upp på stranden, men som senare utvecklades till större kvassbåtar och fraktskutor. Egen hamn har Fortuna aldrig haft så fiskarna och skepparna fick utnyttja grannlägenas hamnar. Den långa stenpiren anlades 1880 för utlastning av sockerbetor med segelskutor till Helsingborg. Vid en stenpir längre söderut, intill Nytorps tegelbruks lertag, kunde tegel fraktas bort sjövägen. (Se beskrivningen av Nytorps Tegelbruk av Sven Stenvåg)

Fortuna idag - Fortunavägen möter Fortuna Strand och markerar gränsen mellan de två gamla byar.

Fortuna idag - Fortunavägen möter Fortuna Strand och markerar gränsen mellan de två gamla byar.

7a. Heabäcken

Heabäcken är, tillsammans med Ryabäcken/Marbäcken intill golfbanan, en rest efter ett stort delta. Vid landhöjningen sedan de sista ismassorna dragit sig norrut för 12 000 år sedan, formades en stor bukt mellan backarna intill Heabäcken, backarna norr om Marbäcken och ända upp till gamla Landskronavägen. Råå-ån hade sitt utflöde I deltat mellan Råå och Rydebäck. Lera flöt med vattenmassorna och blandade sig med sanden. Det blev till tjocka leravlagringar som kännetecknar Rydebäcksområdet och ledde till etableringen av ett tegelbruk 1622. Tegelbruket var verksam kommersiellt ända fram till 1880.

Utsikt från backarna (tidigare åkermark där kålhuvuden växte) söder om Heabäcken. Den slingrande bäck åtföljs av kulturstigen längs denna sträcka.

Utsikt från backarna (tidigare åkermark där kålhuvuden växte) söder om Heabäcken. Den slingrande bäcken åtföljs av kulturstigen längs denna sträcka.

15a. Rydebäcks startbutik

Startbutiken öppnades hösten 1966 några månader efter de första husen blev färdigbyggda. Innan dess fick de nyinflyttade ta sig upp till lanthandeln Algot Anderssons vid Landskronavägen. Affären med sina 256 hyllmetrar och butiksyta av 170 kvm var en modern snabbköpsbutik som även sålde hushållsartiklar och hade en fin delikatessdisk. Affären drevs av Köpman Axel Grandelius med hustru och ingick I Vivo-kedjan. I den östra delen av huset öppnades en postfilial som drevs av fru Persson. Posten delades då ut av en lantbrevbärare. Huset hyrdes av Skånska Cementgjuteriets dotterbolag Fastighets AB Sulcus & Co.

När verksamheten flyttades upp till Affärscentrumet påbörjades golfträning inne i byggnaden innan Rydebäcks Byalag rustade upp lokalen och hade den som samlings- och studielokal fram till 1998. Montessoriförskolan flyttade hit 2002.

Det gamla startbutiken upprustat idag. De 2 fönstrarna och dörren till vänster tillhörde posten. Resten av byggnaden hyrdes av Vivobutiken.

Den gamla startbutiken upprustad idag. De bägge fönstren och dörren till vänster tillhörde posten. Resten av byggnaden hyrdes av Vivobutiken.

17a. Rya Tegelbruk

Rya tegelbruk, byggdes ca 1864 och var inte del av Rydebäcks tegelbruk. Det tillhörde Rya Gård och drevs av familjen Jönsson. Tegelbruket hade som mest sex anställda och dess blomstringstid varade mellan 1880 och 1920, då det lades ner.

Det kalkrika, grå-gulaktiga Ryateglet finner man bl.a. på Råå. Leran togs vid de grunda vattendammarna vid golfklubben. Utöver tegelstenar tillverkades även taktegel och rör.

Efter att ha förfallit under många år restaurerades ugnen på 1980-talet och används idag för förvaringsutrymme vid golfklubben. Den har ett ytterskal av gult maskinslaget eldfast Skromberga-tegel med kupol och sockel av betong.

Bild från Rya tegelbruk kring sekelskiftet 1800-1900. Målningen finns i golfklubbens restaurang

Den restaurerade tegelugnen idag intill golfbanan.


Den restaurerad tegelugn idag intill golfbanan

Den restaurerad tegelugn idag intill golfbanan.

10a. Rydebäcks station

Konstnär: Olle Bonniér

Konstnär: Olle Bonniér

Konstnär: Olle Bonniér, född 1925 i Los Angeles, USA - kom till Sverige som barn,1930

Konstverkets namn: "Solvindar"

Konstverket är utfört i glasfiberarmerad polyester och målat i starka färger. Placeringen ovan den spiralformade gång och cykelbanan markerar platsen och utgör ett elegant utropstecken mot Öresund. Det är svårt att föreställa sig från marken, men den är hela tre meter hög. Betongpelaren är sju meter. Konstverket “Solvindar” skall snurra i vinden och är ett exempel på konkretistisk konst som är helt skapad i konstnärens idévärld. En konkretist använder färgytor, oftast i starka kulörer, som samspelar med och bryter av mot varandra. Konstverket föreslogs av dåvarande Helsingborgs Konstråd.

12a. Rydebäcks idrottshall

Konstnär: Olle Blad född 1942 i Helsingborg.

Konstverkets namn: “Kamp, lek och gemenskap”

Konstverket, en relief i brons, polykrom och aluminium, finns monterat på Rydebäcks gymnastiksals västra yttervägg som vätte mot skolan. Konstverket föreställer figurer som lekar med bollar inom koncentriska cirklar. Det var det vinnande förslaget då Rydebäcksborna fick rösta fram det bästa förslaget av tre konstnärer. Konstverket finansierades inom budgeten då Rydebäcks skola byggdes.

Konstnär: Olle Blad

Konstnär: Olle Blad