Karl XII:s skansar

1700-talsförsvarslinjen skyddade den svenska kusten mot intrång västerifrån. Rydebäcks tegelbruk var en viktig verksamhet som behövde skyddas. En av skansarna i Rydebäck finns bevarad och ligger i anslutning till norra Fortuna. Den har utvikta flanker som gav möjlighet för en bredare bevakning av eventuella fiender.

En annan skans som låg längre norrut i närheten av Gammelgården har numera helt försvunnit, medan resterna av en möjlig skans kan ses invid grillgropen och skåneledsvindskyddet vid den tidigare statarlängan.

I den 1940 utgivna Fornvännen finns mer information om Karl XIIs skansar.

Del av kvarvarande skans vid norra delen av Fortuna. Foto: Charley Nilsson.

Per Albinlinjen

Skånelinjen eller som den fick heta i folkmun – Per Albinlinjen – är ett av Sveriges största fästningsbyggen. Sammanlagt hade den 1063 värn som allesammans var uppförda i betong med 3-400 meters mellanrum. Av dem ligger ungefär 25 i Rydebäck/Fortuna-området. Åtskilliga är nu förstörda men ca 800 finns ännu i behåll. Beredskapsmuseet i Djuramossa utanför Viken har fått i uppgift att hålla 14 i stånd. Värnen ligger i en linje från Båstad till Blekinge

Linjen var avsedd att stoppa ett tyskt anfall, fastän detta aldrig sades rent ut. Men med de tyska blixtanfallen på våra grannländer Danmark och Norge i april 1940 var det inte så egendomligt att man även i Sverige fruktade en tysk attack. Sundet är ju smalast vid Helsingborg, så där fanns också en andra försvarslinje. Av den kan man se spår av vid Essenska villan bredvid Donationskyrkogården i Helsingborgs centrum. Villan är nu som bekant hem för studentkåren på Campus Helsingborg.

Något som inte är allmänt känt är det nät som skulle hindra allierade ubåtar från att ta sig in i Öresund. Det utgick från danska sidan med byggdes snart ut även från den svenska kusten. De bojar som höll den uppe kan man se på kajen i Viken och i flera trädgårdar som dekorationer. Byggandet var ju ett klart brott mot Sveriges neutralitet men den fläckades ju också av de s.k. permittenttransporterna, vapenleveranser till trupperna i Norge och transiteringen av division Engelbrecht midsommaren 1941. Ubåtsnätet revs upp omedelbart efter krigsslutet.

Några incidenter som rör värnen i Rydebäck är inte kända men i det närliggande Ålabodarna fastnade flera tyska lik i fiskenäten utanför hamnen, vilket en gammal man berättade för mig i början av 1980-talet. Det var troligen sjömän som omkommit i en minsprängning.

Gunnel Arbin Sjöberg

Ett av de tidigare 25 värnen vid Rydebäck som fortfarande står kvar. Foto: Charley Nilsson.